Några rader om ”Dominanstänk”

Det har nog inte undgått så många att det pågår en debatt i Sverige om hur man bäst uppfostrar en hund. Debatten har likt vågor gått fram och tillbaka genom årens lopp, och nu har den åter blossat upp i och med att SVT sänder ett program som handlar om en person och hennes syn på hunduppfostran.

Anledningen till att denna typ av program väcker så stor debatt, är att de väcker känslor och att många vill uttrycka åsikter, ”tyckanden”, om dessa frågor. Det blir ofta en ”de/vi”- debatt, en ”för/emot”-sida. Inom båda dessa ”läger” går tonläget upp, personangreppen haglar och grogrunden för diverse hat- och hotfyllda kommentarer florerar. Mycket olyckligt och föga konstruktivt!

På båda sidor hävdar man att man ”vet bäst”, men är det så? Vilka fakta stödjer man sig på?

De som hävdar att man måste korrigera, tänka i termer av dominans och ”struktur”, för att nå framgång, hänvisar ofta till hur vargar och vargflockar fungerar. David L Mech, en gjorde en studie på 70:talet på vargar för att försöka ta reda på det där med rangordning, dominans och hierarkier inom vargflockar genom att utgå ifrån ”Alfa”. Denna studie fick ett stort genomslag och man trodde sig ha sett belägg för dominanstänket och all världens psykologer, djurtränare och instruktörer hakade på i detta ”drev”.

Allt gick att förklara med ett dominanstänk. Trodde man, men det fanns ett stort fel i studien. Den gjordes på vargar i fångenskap och David L Mech var på det klara med att vargar i fångenskap inte har samma levnadsbetingelser som vilda vargar och därmed är deras beteenden förändrade. Man hade dragit en förhastad slutsats helt enkelt.

Dessutom består en vargflock av en familj som samverkar för överlevnad på ett optimalt sätt för överlevnad.

Ett föräldrapar som reproducerar sig. Deras avkomma som hjälper till med att vakta revir, jaga och ta hand om valparna. Alla hjälps åt och deras roller är inte fixerade, de kan både vara nannys till valparna en stund, patrullera området lite senare eller delta i jakten. Det enda de inte gör är att reproducera sig, det gör bara föräldraparet. På så vis hålls familjebanden ihop och resurser och ansvar kan fördelas.

Vi kan väl ändå göra jämförelser mellan varg och hund?

Jodå, till viss del kan man det. Hunden härstammar ju från vargen, men genom domesticering har dess egenskaper och utveckling gjort att etologer som tex Per Jensen, numera pratar om hunden som en egen art. På frågan om hunden är en egen art eller underart till vargen, skriver Per Jensen i sin bok ”Hundens språk och tankar”, att för att svara på en sådan fråga måste man definiera vad en art är. Den vedertagna definitionen är att: om två individer tillhör en population där de kan para sig och få fruktsam avkomma så tillhör de samma art.

Per Jensen skriver för övrigt om dominans på följande sätt på sin hemsida citat: Få begrepp används lika ofta på ett felaktigt sätt inom hundvärlden som "dominans”. Många har hävdat att ägaren måste vara dominant över sin hund (ibland maskerat till “ledare”), något som ofta har lett till våldsamma metoder för att få en hund att lyda, t ex det som kallats “alfarullning” och “paragrafläsning”. Här har forskningen sedan länge varit tydlig med att “dominanta” metoder leder till ökad risk för att hunden ska utveckla olika typer av beteendeproblem och de flesta etologer är eniga om att rangordningsbegrepp som “dominans” inte är relevanta för relationen mellan ägare och hund. Slut citat.

Men nog finns det väl en rangordning?

Jo, det finns en rangordning inom hundflockar. ”Rang är ett relativt begrepp”, skriver Lars Fält i sin bok ”Beteendeboken”. Man har den position i den grupp man just för stunden ingår i. Byter man grupp kan positionerna förändras.

Rangordning är hårt knutet till resurser. Det kan handla om mat, om en bra liggplats eller ett ”byte”. Ofta är det storlek och styrka som avgör vilken rang en valp/unghund får, medan det hos de vuxna individerna handlar om andra faktorer, kompetens och trygghetsskapande. Positionen bestäms mera av vilken nytta de andra gruppmedlemmarna har av en, än av enbart styrka.

Ovanstående är även helt i linje med mina egna empiriska studier av hur vi människor fungerar i grupp på arbetsplatser. De chefer som styr enligt principen ”rule by fear” får tillfälligt gehör, men inte ett äkta och helhjärtat sådant. En chef som däremot coachar sitt lag till att uppnå en styrka tillsammans som de var och en inte kan uppnå på annat sätt, är en ledare som frivilligt följs, för att det gynnar gruppen och individen.

Korrigeringar

En vågdelare mellan de två ”läger” som jag inledningsvis nämnde, är när man börjar tala om korrigeringar och hur man ser på dessa.

Låt oss först definiera ordet korrigering. Enligt Svenska Akademins Ordbok betyder ordet rätta (ngt efter en värklig l. tänkt norm), göra riktig(are), beriktiga; rätta till, justera, förbättra; ändra för att beriktiga l. förbättra; vanl. med avs. på ett uttalande l. en åsikt.

Indirekt bygger det alltså på att man definierar vad som är ”rätt” och vad som är ”fel”. Och ”man” i det här fallet avser oss människor. Men redan där stöter vi på nästa problem.

Det som är ”rätt” för en art, behöver ju nödvändigtvis inte vara det för en annan art. Eller i alla sammanhang. En Dingo som vaktar sitt byte är ”rätt” beteende för den individen utifrån överlevnadstänket, medan en hund som gör samma sak med ett tuggben, anses ”fel” av en del.

Men om vi definierar en korrigering som att vi på något sätt framför budskapet att det där är ”fel” och inte önskvärt, så kan det ju göras på många olika sätt. Alla sätt har dock det gemensamma att mottagaren inte uppskattar det. Det kan vara allt ifrån ”kraftig bestraffning” som tex social isolering (utfrysning) eller tillfogande av smärta, till ”lindrig bestraffning” som tex utebliven belöning eller en hotfull blick. Den vanligaste förekommande bestraffningen är nog ”strypning” vid ”koppelrycket”. Något som kan leda till bestående fysisk skada, enligt A. Hallgren .

Inom behaviorismen pratar man om hur olika stimulin kan påverka en individ, antingen genom klassisk betingning (Pavlov) eller genom operant inlärning (Skinner). Inom den operanta inlärningen kan man antingen lägga till något för att förändra ett beteende, eller ta bort något för att förändra ett beteende. Mycket förenklat uttryckt kan man tex arbeta med att belöna eller bestraffa.

Skinner gjorde många vetenskapliga studier av detta och kom fram till att både belöningar och bestraffningar fungerade som lärmetoder, men att det fanns nackdelar med att använda bestraffningar. Dels blev resultatet inte lika hållbart över längd, dels påverkades djurets kapacitet att agera kreativt och koncentrerat, menligt.

Dr Bob Bailey, har dessutom fritt översatt sagt att ”Bestraffningar minskar inte bara ett beteende, de minskar även värdet på tränaren”. Med detta uttalande, menar han att en bestraffning visserligen kan fungera, men att den har ett högt pris i form av att den går ut över relationen till tränaren.

Både Skinner och Bailey såg att den mest effektiva inlärningen bygger på belöningar, inte bestraffningar.

Exempel: Två barn ska lära sig treans multiplikationstabell. Det ena barnet får både tydliga förklaringar, delmål och uppmuntran på vägen fram till ett slutmål och en slutbelöning som för barnet har ett högt värde, godis. Det andra barnet får otydliga förklaringar och en örfil för långsamt tänkande, felaktiga svar, tvekan osv. Det första barnet kommer att sporras till att lära sig mer, bättre och snabbare, av egen motivation. Det andra barnet får tunnelseende och börjar avleda fokus på att försöka hinna undvika, undkomma, förutspå kommande bestraffningar och kan därför inte fullt ut fokusera på lärandet. Det första barnet kommer att associera multiplikation och lärare med något positivt, medan det andra barnet får en negativ uppfattning om både läraren och multiplicerandet.

Hundträning och uppfostran

Mot bakgrund av det jag skrivit ovan, ser jag både på hundträning och hunduppfostran, som något som ska bygga på respekt om individen, kunskap (inte tyckanden utan vedertagen vetenskap) och att kärnan till framgång och lycka ligger i en god relation.

En god relation skapar tillit och skapar inte misstro. Om jag bryr mig om andra individer, om jag ska visa omtanke, behöver jag ta reda på vad som är viktigt för dem. Jag behöver förstå vad som format dem, vad som har ett högt värde för dem och vad som triggar dem och skapar motivation. Jag vill inte bli fruktad, jag vill nå framgång genom glädje.

Jag vill vara en god pedagog som får hunden med på noterna, av fri vilja och motivation. Jag vill varken påstå att jag vet eller kan allt, men jag vet vilken inriktning och syn jag har på hundträning.

Sammanfattande slutkläm

Den hätska debatten står alltså mellan gruppen som grundar sin syn på dominanstänket och den studie som David L Mech själv tog avstånd från, och den grupp som stödjer sig på Pavlov/Skinners studier som ledde fram till klassisk betingning och operant inlärning.

När ni ser dokumentären om Alexandra Ortega på SVT, är det med andra ord en representant för ”dominanstänkarna” som ni ser. De som hävdar att hunden måste korrigeras, att vi måste agera med dominant ledarskap för att bevaka en rangordning. De som vilar sitt tänk på en 70:tals skröna.

Jag ser fram emot när SVT en dag väljer att göra en dokumentär som visar någon representant ur den andra falangen. Den som vet att rangordning inte går över artgränser, som vet att belöning är effektivare som kommunikationsmedel än bestraffning.

Källor & Länkar:

https://en.wikipedia.org/wiki/L._David_Mech

https://web.archive.org/web/20170125035727/http:/davemech.org/schenkel/index.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Jensen

http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/dominant-nej-men-kanske.html

https://swecani.blog/

http://www.saob.se/artikel/?seek=korrigera

https://andershallgren.se/2014/02/27/2014_february_halsband-kan-skada/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Behaviorism

http://www.behavior1.com/

Utvalda inlägg
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square

© 2020 Nositeten.se. Allt innehåll på denna sida skyddas av upphovsrättslagen. Följ oss gärna på sociala medier

<script>

  (function(i,s,o,g,r,a,m){i['GoogleAnalyticsObject']=r;i[r]=i[r]||function(){

  (i[r].q=i[r].q||[]).push(arguments)},i[r].l=1*new Date();a=s.createElement(o),

  m=s.getElementsByTagName(o)[0];a.async=1;a.src=g;m.parentNode.insertBefore(a,m)

  })(window,document,'script','//www.google-analytics.com/analytics.js','ga');

 

  ga('create', 'UA-57118175-1', 'auto');

  ga('send', 'pageview');

 

</script>

 

 

  • Nositeten på Facebook
  • Nositeten på Instagram